Löften är till för att hållas.

Han ringde aldrig igår som han lovade. Jag menar, om vi ska lyckas lösa detta så krävs det ansträngning från oss båda två. Och eftersom det är jag som är osäker och inte han så kan jag tycka att det ligger lite i hans intresse att höra av sig.

Jag vill inte vara den som är den.

Han kanske inte vill prata med mig, vad vet jag. Jag går bara och tänker och spekulerar en massa konstigt. Jag måste i alla fall veta mer tills i morgon då jag ska ringa chefen. Gud vad jag har ont i magen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0