Just idag är jag stark.



Jag har suttit i parken och läst nu. Det finns inte många saker i världen som kan få mig så fridfull som att just sitta på en filt i parken med svag musik från telefonen. Lite fina sms från finaste P. (även om han var strängt upptagen med annat.. ;P) Bara sitta där efter en lång och kall vinter. I maj. Inte ens frysa när solen inte längre syns för den försvunnit bakom trädtopparna. Måste byta sittställning ibland för benen somnar. Lägger mig ner. Armarna somnar men det gör ingenting alls. Jag rycks med så i boken att jag inte märker något av omgivningen förens någon går förbi mig med en stor bergsprängare som spelar "Om sanningen ska fram" och jag bara ler.

När jag går hem så får jag en sån känsla i kroppen. Jag vet inte. Jag får typ gåshud. Tänker på allt bra och att jag är så jävla glad. Ett par står och kramas och pussas och de ser så nykära ut. Tjejen sparkar på killens ben och killen börjar jaga tjejen som låtsas fly. Sen pussas de ännu mer.
I grannparken spelar ett kompisgäng fotboll och spelar musik på hög volym. "Just idag är jag stark". Och jag ler ännu större än innan. Det hade nästan lika gärna kunnat vara jag som sjunger, känner jag.
När jag går över vägen vid Hertig Karls Allé så stannar en bil till när jag går förbi och en kille hälsar på mig från bilen. Haha, jag bara ler och går vidare.

Just idag känner jag mig så jävla stark.

___
Kan vara det töntigaste inlägger jag någonsin skrivit. Men det är sån jag är ibland.

Kommentarer
Postat av: Ellis

Ett väldigt fint inlägg tycker jag, djupt analyserat och ja, det är väl så livet är. :)

2011-05-12 @ 01:31:38
Postat av: Sanondra

Ellis: tack så mycket. :)

2011-05-18 @ 22:15:35
URL: http://sanondra.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0