ツ S a n d r a

Hehe, har lite tråkigt och eftersom jag haft besöksrekord och allt idag tänkte jag köra en liten saga om mig själv.. eller en liten presentation av mig själv rättare sagt.

Bilden till vänster föreställer alltså mig för några år sedan. Kanske närmare bestämt en 18-19 år sen? Liten var jag i alla fall. Rätt söt också om jag får säga det själv. haha..
Den där blicken jag har på kortet är tydligen en riktig Sandra-blick. Tror nog det stämmer för jag kan ibland komma på mig själv med att titta just så. Där var jag alltså liten, hade nog hunnit få en lillebror. Kanske hade jag även en till på G.

För det vet ni nog om ni läst min blogg länge, att jag har ganska många syskon. Hela.. (alltså, jag minns aldrig siffran, måste alltid rabbla upp alla i huvudet för att vara helt säker på att ge rätt svar.. ) 6 stycken. Vi är alltså 7 syskon totalt och jag är allra allra äldst.
Om jag ska rabbla alla så är det jag - Sandra och jag är ju 22 år. Sen har vi Christian och han är 20 år, Johan som är 18 år, fyller 19 år i år. Vi tre är helsyskon. Sen har vi mina halvsyskon, vi har samma mamma men olika pappa. För min del spelar inte detta någon roll alls, jag räknar dom som mina helsyskon och älskar dom precis lika mycket som jag älskar mina helsyskon. Blir det krångligt för er? Hoppas ni hänger med i berättelsen ändå.. ;P De är i alla fall Jennie som är 13 år (UPPDAT. Jennie är ju 14 år!!), hennes blogg kan ni läsa här. Efter Jennie föddes Mia. Mia lever inte längre, hon dog när hon var ca tre månader i PSD (Plötslig spädbarnsdöd). Ett par år senare föddes Kim, han fyller 11 i år och sist ut kom min yngsta lillebror William som är 5 år.

Haha, ni ska bara veta hur mycket jag suttit och räknat efter nu på allas åldrar, för det kan jag säga, är inte helt enkelt att hålla reda på. Det skulle inte heller förvåna mig om jag skrivit fel på någons ålder ändå.. rätta mig i så fall, snälla! :)

Nu har det handlat en hel del om mina syskon.. detta skulle ju vara "Sagan om Sandra"...

Hur som helst.. Liten blev stor. Jag bodde i Hallsberg tills sista terminen på gymnasiet då jag flyttade till Kumla. Läste Hotell & Restaurang där. Jag ångrar så himla mycket att jag gick just h&r men gjort är gjort och något bra ska väl komma ur det med? :)

Jag fick genom skolan vara med som kock på Nobelmiddagen.

När jag bodde i Kumla så träffade jag "hux flux" en pojke som bodde i Göteborg som jag fattade tycke för. Vi blev tillsammans och det blev lite jobbigt att hela tiden pendla 30 mil varje helg. Så jag flyttade dit ner. För min del gjorde inte det någonting att det var "just jag" som flyttade eftersom Göteborg alltid varit min favoritstad och där jag alltid haft som dröm att bo. Flyttade dock inte till Göteborg utan en bit norrut till en riktig håla som heter Bohus.
Jag ansträngde mig verkligen för att tycka om att bo där men det var alltför mycket som inte funkade så det blev att jag flyttade tillbaka till Närke igen.

Nu bor jag här i Örebro. Trivs så himla bra så ni anar inte. En lagom stad. Nära till det mesta men framför allt mina vänner.

Två katter har jag med. Figaro och Byron heter dom. Hade förut en katt till som hette Baileys men han lever inte längre han. De är mina små bebisar.. :)

Ja, vad mer? Min mamma har en blogg hon med.. den kan ni läsa här.
Just nu i detta ögonblick har jag ett sommarjobb på mitt gamla jobb som är ett café i Kumla. Dock är det min sista dag på fredag, vilket betyder att jag efter det återigen blir arbetslös. Panik! Får leta jobb som en annan galning..

Musiken som gäller just nu, och har varit ett bra tag är allra mest Coldplay och Håkan Hellström. Sen lyssnar jag lite på Lasse Lindh och Lars Winnerbäck med.. och så massa massa andra band med en eller tre låtar på varje. Musiken är för övrigt något som jag har svårt att vara utan. Lyssnar på musik varje dag. På jobbet nu i form av radion (P3). Skulle gärna sätta på en skiva med Håkan men tror inte alla gäster skulle uppskatta det... Annars har jag i stort sett alltid mobilen med musik i.

Det ni kanske inte visste om mig är att jag faktiskt är en rätt blyg tjej.. eller har i alla fall varit det. Har sen jag gick h&r fått lära mig att ta mer plats, prata mer och att ta för mig. Är annars rätt tystlåten och konflikträdd men vågar ändå påsta att jag kan säga ifrån på skarpen när det är något jag inte tycker är okej.
Visste ni också att jag varje natt måste sova med en kudde under magen. Går inte att sova annars... eller, blir jag tillräckligt trött så är det klart jag slocknar till slut. Men sover då väldigt dåligt och vaknar flera gånger...

Förr i tiden sportade jag med. Första sporten jag provade och fastnade för var brottning. Det höll jag på med från 2:an till 8:an eller 9:an Så det var ett par år. Ett tag höll jag även på med fotboll, handboll och innebandy men det var väl ingenting för mig eftersom jag är sjukt bollrädd. Brottningen passade mig bra, man hade bara sig själv att tänka på och körde liksom sitt eget race. Bra träning var det också.
Under en tävling skadade jag ryggen när tjejen jag tävlade mot skulle bända Ryska Skruven på mig och hon liksom bröt min rygg åt fel håll. Det knakade till rejält i svanken på mig och kunde knappt resa på mig, tror till och med jag fick lämna v.o resten av matchen. Hur som helst så har min rygg inte varit sig som den ska efter det. Ibland gör det ondare och ibland mindre ont. Det var i alla fall en av anledningarna till att jag slutade. En andra anledning var för att alla jag umgicks med slutade och en tredje anledning var för att jag helt enkelt var sjukt lat. ;P

På bilden lite ovan så ser ni hur jag ser ut idag, ungefär. Bilden är några dagar gammal, sen innan jag klippte mig. Men den är lite lik i minen som den översta, den där Sandra-minen ni minns?

Ja, gott folk.. tror det får bli allt för den här gången. :) Det blev en hel del text. Men jag hoppas ändå att det är någon som orkat sig igenom alltihopa.

Puss & kram på er! ♥