sjukhusbesöket

Tänkte berätta om hur allt gick till.. så vill du inte veta, bläddra vidare. :)

Fredag:
Kände jag började få ont över bröstet på vänster sida men tänkte att det går nog över.

Natten mellan fredag och lördag:
Vaknade på natten av att jag hade ont, kunde inte sova mer.

Lördag:
13:00 ringer jag sjukvårdsrådgivningen. Pratar med en ssk som säger åt mig att ta två alvedon nu och sen vänta 4-6 timmar och ta två till.
16:00 det gör ondare nu. Försöker stå ut att vänta till 17-18 då jag ska ta nästa tabletter.
18:30 tar två alvedon till.
18:40 får en huggattack över bröstet så jag får tårar i ögonen.
18:45 ringer sjukvårdsrådgivningen igen som säger åt mig att ringa 112.
18:50 ringer 112. Som undrar om de ska skicka en ambulans. Jag ber om en taxi istället. Känner ambulans är att ta i.
19:05 Taxin står utanför.
19:10 är jag på sjukhuset.
20:05 en ssk tar in mig till ett rum där EKG och fem rör med blod tas. Här hugger det till  igen när jag ska ligga ner. skriker så högt att jag tror hela sjukhuset hörde mig. Gråter hysteriskt som bara gör att det gör ondare eftersom jag inte kan andas ordentligt. Djupa andetag hugger i bröstet på mig.
20:40 hamnar jag på en säng i korridoren. Sittandes såklart, kan inte ligga ner.
21:05 får jag eget rum.
22:15 doktorn kommer och säger att proverna sett bra ut men han vill utesluta vissa andra saker och vill jag ska göra en skiktröntgen med kontrast.
22:55 åker iväg på röntgen. Får en infart och sen kontrast. Känns varm och som jag kissat ner mig. Här inne tar det längst tid för mig att komma ner på den där britsen. Jag kan inte lägga mig ner alls. Det hugger och jag skriker och gråter igen. Efter kanske femton minuter har jag äntligen kommit ner i liggande position. Tvignar mig kvar men det hugger och tårarna rinner under hela undersökningen. "Ta ett djupt andetag, håll andan" Jo tjena, har inte tagit ett djupt andetag på hela dagen.
Här börjar det även hugga uppe i axeln, på sidan vid revbenen och bak i lungorna.
23:45 tillbaka från röntgen.
23:46 får panik för jag inte kan andas efter jag legat ner. Pustar som jag skulle föda barn. Här är min smärttröskel nådd. På en skala mellan 1-10 så gör det nu 10 ont. Nu har smärtan flyttat sig bak på ryggen till lungorna och det gör att jag börjar hyperventilera. Vilket i sin tur gör att det gör ännu ondare eftersom hypervintilera inkluderar djupa andetag, något jag inte kan ta. (Ont cirkel)
00:05 kommer en ssk för att ge mig en muskelavslappnande spruta. Denna ska tas i rumpan vilket betyder att jag måste lägga mig ner på sidan. Jag försöker men då eskalerar smärtan och jag börjar än en gång gråta. Ssk är väldigt otrevlig mot mig och säger åt mig att jag faktiskt måste upp med fötterna. "Det blir inte bättre av att du gråter". Då gråter jag ännu mer.
Lyckas tillslut ställa mig upp framåtlutad över sängen och vi kan ta sprutan.
00:15 får ta mig till toan för ett kisseprov.
00:25 här börjar sprutan värka och jag kan börja andas igen utan att "förlossningsandas". Smärtan över bröstet kommer tillbaka och smärtan i axeln och ryggen avtar lite.
01:40 doktor kommer och meddelar att kisseprovet såg bra ut. Han utesluter att det är något farligt. Antagligen är det bara jag som sträckt mig när jag gjort något. Allt det där för en jävla stäckning alltså. Får två värktabletter med mig hem + rec att hämta ut.
02:15 en ssk kommer in och tar bort infarten.
02:30 Snälla rara Henke kommer och hämtar mig och kör mig hem.

Söndag (idag alltså): Jag vaknade vid 07:30 av att jag hade ont. Gick upp och tog den sista tabletten. Somnade om. Nu känns det ungefär som igår igen.. men jag vet att det inte är något farligt ändå. Skönt det.

Nu måste jag ta mig till apoteket och hämta ut receptet. Pusshej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0