Idag har jag fått veta att jag lever.

Tapperhetsmedalj!Det kan jag lova! Det har varit verkligen KAOS idag på jobbet. Dagen började i alla fall rätt lugnt men sen gick det bara utför. Vi får veta att två läkare är hemma och är sjuka. Patienterna kommer till oss och är jättearga, vilket man kan förstå.. men dom skäller ändå på fel personer för det är faktiskt inte vårat fel att inte vi får den information vi borde fått redan när vi började.. Vi gör så gott vi kan. Och det är ju inte så att vi vill att de ska få vänta... Dessutom ligger vi efter med ALLT annat. Allt pappersarbete och allt sånt. Vi är för lite folk i kassan, utan tvekan.
jaja.. det hände mer saker... ska inte ta upp allt här för det är inte så rolig läsning. Kan ändå berätta att en sköterska kom fram till oss i kassan och gav oss varsin tapperhetsmedalj. Hon tyckte vi gjorde ett bra jobb och passade på att tala om att hon beundrade vårat tålamod och att hon själv skulle brutit ihop för längesen.
Det gjorde jag igår. Usch, det kom en tjej och var sååå otrevlig. Det är svårt att inte ta det personligt när dom börjar skrika så som hon gjorde. Hon talade om för mig att jag var totalt värdelös.

Okej, tapperhetsmedaljen är väl kanske lite barnslig egentligen, men jag måste erkänna att den lilla klistergrejen gjorde min dag. Den gjorde att jag orkade med lite mer för det var ett litet bevis på att det finns några som ser vårat jobb vi gör. Och att det finns folk som beundrar oss.. Det gjorde mig glad. Och jobbet är bra också. Jag är som sagt bra på att lägga upp det negativa.. trivs jättebra och tycker det är synd att vi kanske inte får vara kvar. Lite förlängt har vi ändå fått. :D Nu ska inte jag tjata mer.. Någon som ens fortfarande läser? haha
Puss & Kram! ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0