ツ S a n d r a

Idag kom det in en man till oss. Han luktade alkohol och gick stappligt framåt, direkt fram för att prata med chefen. "Nu är jag här igen!", sa han och lät helt överlycklig. Chefen kollade på honom och svarade något i stil med: "ja, se där ja.", kanske inte riktigt lika entusiastiskt som han.
Han berättade en hel historia om vart han varit, vart han rest men att han nu var hemma igen.

Sedan kom han fram till mig i kassan. Han ville köpa något. Skulle betala med kort. Han slog koden en gång, fel kod. Han slog koden igen, fel kod. Jag sa till honom att han kanske inte ska prova igen, för då spärras hans kort.
"JAG MINNS INTE KODEN!", skrek han åt mig. Kön bakom honom började bli lång. Nej, du kanske ska gå en liten runda så kanske du kommer på den, sa jag.
"JAG MINNS INTE KODEN SA JAG!", skrek han igen.

(kön växer sig låååååång)

Fyllegubben börjar prata om något annat. Tar fram en plastpåse med sedlar och säger att han har så mycket pengar, så han ska betala kontant istället. Kolla här!, sa han och visade stolt upp sin sedelpåse. "Jag är rik!"

Okej, sa jag och fortsatte förklara att han måste faktiskt betala nu för det är jättelång kö bakom honom. Såg huvuden sticka fram bakom honom som kollade på mig, på klockan, ut på bussarna.
Efter ett långt utläggande om, jag minns inte vad, så betalade han. När jag tänkte att nu äntligen blir det nästa kund så vänder han sig om och säger igen, att han är sååå rik att han undrar om inte jag kan växla lite pengar åt honom........ it never ends. haha