min hörselskadade lilla skrutt

Byron min katt, ni vet?

Han har ju alltid varit skygg av sig men på senaste har han nog börjat känna sig lite mer trygg än vanligt eftersom han inte springer och gömmer sig så fort man kommer nära.

Men jag och Linus har nog kommit på varför han ändå fortfarande är lite rädd av sig. Vi konstaterade det här om dagen men har tänkt på det väldigt länge.

Vi tror han är döv. Eller nästan döv. Hörselskadad. Vi har gjort lite tester här hemma genom bland annat ropa på honom när han går förbi - ingen reaktion. Gör man samma sak med Figaro så böjer han i alla fall på öronen, vänder på huvudet eller kommer fram.
Byron låg bredvid oss och sov förut och då Linus först med vanlig ton bara en bit från honom - Ingen reaktion. Sedan lite högre - Ingen reaktion. Lite högre - Ingen reaktion och till slut jäkligt högt så till och med Figaro kom springandes från köket - Ingen reaktion mer än att hand öron vek sig lite åt sidan, som han hört något svagt.

Inte konstigt om han blir rädd. Han hör ingenting och helt plötsligt står det någon bredvid honom.
Vi får göra lite mer tester här hemma och se vad det ger. Han reagerar ju inte ens på sitt namn.

Så är det.
'
ps; bilden är från när jag bodde i Göteborg. :P

Kommentarer
Postat av: oscar

är det min tröja eller ?

2010-12-30 @ 02:07:52
Postat av: Sandra

Oscar: men bilden är från när jag bodde i göteborg. så ja.

2010-12-30 @ 02:11:13
Postat av: oscar

jaha, då var det ingeting kan ja säga =P

2010-12-30 @ 10:30:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0