Inte för att ni har med det här att göra men jag behöver skriva av mig.

Det är natt och jag borde egentligen sova. Jag är supertrött och har en jävulsk huvudvärk men jag får inte ro i min kropp och kan inte få mig att sova. Fast, jag har faktiskt inte ens försökt än. Men jag tror inte jag skulle lyckas om jag la mig ner.

Vet ni vad jag har gjort idag?

Klart ni inte vet.
Jag har inte gjort ett jävla skit. Jag har gjort så jävla lite att jag nog slår lite slörekord. Ungefär tre gånger har jag stigit upp ur sängen idag. Första gången för att kissa. Andra gången för att kissa igen och ge katterna mat och té till mig själv. Tredje gången alldeles nyss när jag borstade tänderna. Produktiv dag va? Sängen har jag alltså legat i idag. Hela jävla dan. Jag är inte på topp.

Varför är jag inte på topp då?

Jo. Jag ska svara på det. Ni kanske redan vet. Jag vet inte. Men i alla fall. Jag och L har gjort slut typ hundra gånger redan och jag förstår att det är lätt att reta sig på det och pika elaka saker om det. Men bara för det har hänt så många gånger innan betyder inte det att det är lättare nu. De gångerna innan vi gjort slut så har det verkligen varit onödigt. Vi bråkade och vi gjorde slut. Jag tror aldrig jag har haft ett sånt här förhållande innan. Nej, jag har aldrig haft ett sånt här förhållande innan. Det har liksom gjorts beslut utan någon direkt tanke. Vi förhastade oss. Ofta.
Det är pinsamt. Det har varit som jag varit fjorton igen.
Jag har så himla mycket tankar om det här men jag väljer att inte skriva mer om just det för jag vet att det är alldeles för många människor som läser av fel anledning. Ni läser för ni är nyfikna. Inte för att ni bryr er. Och jag syftar inte på mina vänner, utan på L's vänner.

Sen har det hänt väldigt mycket mellan mig och L som jag aldrig någonsin kommer kunna berätta för någon tror jag. Men det ska ni veta i alla fall. Det tar inte slut mellan oss nu för att vi inte älskar varandra längre, utan det är andra saker som ligger bakom.

Så det tänker jag på.

Jag hoppas de problem som varit kan lösa sig i framtiden. Jag hoppas verkligen det. Sen får vi väl se.

Just nu är jag i alla fall mig och bara mig.

Nu ska jag fortsätta skriva för mig själv i en dagbok. Haha, sån är jag. Jag ska skriva tills jag somnar av utmattning. Det var så länge sedan jag skrev dagbok. Undrar om jag minns hur man gör.

Vi hörs mina fina bloggläsare! Jag lovar förresten att bli bättre på bloggandet framöver, låter det okej?

Update:
Precis när jag ska stänga ner datorn så startar "Love hurts". Tyiskt eller.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0